… blev indoorwalking. Jag skulle känna mig för och ta det lugnt om benen kändes tröga. Benen var trögstartade men ähum, jag har aldrig varit bra på att ta det lugnt så varför skulle jag lyckas göra det idag? När intensiteten ökade, instruktörens peppande ord och uppmaningar ramlade över mig började jag likna rörelserna under iw med hur det är att lugnt och tungt flytta fötterna, kroppsvikten, lagkamrater och motståndare bakåt, bakåt, bakåt. Att ha ett tydligt syfte med träningen är sjukt motiverande. Otroligt motiverande.Väl hemma ägnade jag en lång stund till diverse magträning och därefter en ännu längre stund åt stretchning.

Sitter just nu och ser Linus Thörnblad hoppa höjd i em-finalen. Jag tror jag döööör. Unnar den mannen framgång i en stor final men vad har hänt inför denna final. Jo, skada i ett lår. Han hoppar och grimaserar och river sitt andra försök på 2.31,  jag lider med honom. Fullkomligt osportsligt hoppas jag att alla hans motståndare ska riva. Punkt slut. Linus! Tredje försöket nu … fan! Åh!

Jag har levt och ätit alldeles för hälsosamt under ett antal veckor nu och är ikväll därför helt wild and crazy och ska äta blåbärspaj. Den står i ugnen. Snart klar. Blåbär är ju nyttigt så … dessutom innehåller smuldegen fiberhavregryn … .

När jag skulle stänga skåpet i omklädningsrummet såg jag vad du ser på fotot. Jag måste ha sett ut som en Adidassmurf när jag gick till/från gymmet i min blåa jacka och bärandes på min blåa påse . Hade ingen tanke på detta när jag skulle gå hemifrån utan det var mest ”oj är klockan så mycket, bäst jag går, oj det hänger regn i luften, bäst jag tar en jacka.”